12. mar, 2017

12/3 Vår??

Nja, både ja och nej, 4 minus i morse. Bakslaget kom som väntat, snö, kyla och blåst men buskarna blev klippta för två veckor sedan, ljuset kommer att nå marken igen, gud så skönt. Dagens projekt, källan som plötsligt slog upp nere iträdgården i höstas, den har skapat stora problem förutom den sjö som vi fick så drabbades grannarna av vattnet som forsade fram. Vet inte hur många kubik i timman men många var det, med hjälp av en grävmaskin gjorde vi en 200 meter lång bäck för att avleda vattnet, grannarna nöjda men vi stod fortfarande med vår sjö på 20x10 meter och våra stackars träd stod med blöta fötter i det som vi skapat som blivande liten vildväxande dunge. Igår fick jag en briljant ide`. Vi hade ett 130 centimeters betongrör, 130cm i diameter och 110 cm högt, kunde vi få det 400 kilo tunga röret ner till källsprånget 30 meter längre ner, utan att bryta ryggen av sig så kanske det skulle fixa biffen så att säga. Västa var att röret låg uppe på en gammal drivhusgrund, det skulle spettas ner på någon vänster, få upp det på högkant och rulla ned för backen där tyngdlagen klart gör sitt till, var att hålla emot utan att bli mosad av ett skenande betongmonster. Det gick bra och vi välte röret över hålet på 50 cm där vattnet vällde upp. Spänningen steg, vattnet steg, jag förväntade mig att röret skulle bli fullt och en kontrolerad avrining skulle uppnås så vi kunde gräva en bäck ner till bäcken så att säga. Plötsligt när vattnet hade 20 cm kvar upp till kanten så började det sjunka och det gick fort, efter 10 minuter var det bara ett hål i marken och inget vatten kom längre från källan. Skumt som fasiken men nu är det borta i alla fall och jag hoppas det förblir så. Vatten är på gott och ontChockad